sjuhundrasjuttiotredje

Förra lördagen var det äntligen dags för årets första skridskoåkning!

Jag hade med mig Agnes.

Och Karl!

Vi åkte tills fötterna värkte, då fikade vi på sockerbullar och sen åkte vi lite till!

Jag poserade på klassiskt konståkningsvis, har ju nämligen ägnat sju år av mitt liv åt den sporten. I lördags blev jag påmind om att mina benmuskler inte håller samma klass som när jag var fjorton. Bevis: snön på mina byxor som hamnade där efter att jag gång på gång var tvungen att ramla mig ur en vanlig sittpituett.

Efteråt hade vi verkligen gjort oss välförtjänta av en öl!